Idag går alla mina tankar till en fd kollega som miste sin man den 1 mars.
Dom fick en liten pojke med Downs Syndrom och hjärtfel den 22 dec & nu skall C klara av att ta hand om honom själv utan sin M.
Usch, tårarna börjar trilla så fort jag tänker på henne - det är såååå hemskt!
Pia
5 mars 2009 18:50
Ja livet är grymt orättvist ibland.....
Jag förstår att du tänker på henne och hur hon ska orka med allt vad framtiden innebär för henne och hennes son. Hur dog hennes man och hur gammal var han ungefär?
KRYA PÅ ER!
http://40plus.bloggagratis.se